Igår kom Nick och jag tillbaka från Milano, där vi besökt Macef-mässan på jakt efter nya roliga produkter. Det var en varm och svettig upplevelse.
Vallningarna började redan i tunnelbanan på väg till mässan (tänk över 30 grader varmt i över 30 minuter, ståplats…)
Armhålor i näshöjd, i 30-gradig värme. Dagen börjar bra.
Väl framme på mässområdet började vi köa, för att långt senare upptäcka att vi inte kunde “checka in” i just den kön utan måste gå någon annanstans.
Vi noterar också för framtida bruk att italienarna skyr engelska språket som pesten, så någon hjälp kan man då rakt inte få. Nedrans fuskeuropeer, sluta dubba era filmer and get with the program!
Eftersom Nick och jag inte kommer långt med fraserna Ciao bella! och La dolce vita, får vi vackert köa vidare och hoppas på det bästa.
Här började första kön...
Till slut hittar vi rätt kö och börjar om från början. Denna gången inomhus, utan luftkonditionering. Svetten rinner, och det rör sig i absolut snigelfart. När vi äntligen kommer fram till kassan har vi nästan tappat livslusten.
Life in the slow lane. (Nick ser lite nerslagen ut...)
11:30 blir vi äntligen insläppta på mässan. Halleluja!
Halva första dagen har nästan gått och vi har inte sett en endaste liten pryl än! Nu gäller det att ligga i.
Vissa montrar kunde vi snabbt gå förbi, som denna...
Andra fick vi lägga lite längre tid på att inspektera, och vi hittade en del spännande saker (som jag inte kan avslöja idag). Mer om det kommer senare!
Under tiden kommer ytterligare montrar att glädjas och/eller förfasas över. 
Här står jag och funderar över varför dekorationerna är så mycket större i Italien.
Wow, en silvrig gris och en svart panter!
På hela taget var det en trevlig upplevelse trots väntan och intensiv värme. Det är ju inte varje dag man får åka till Italien! Hemkomsten firades med rödvin och ostig risotto, så vi inte skulle lida för svåra abstinensbesvär. Ahhh, la dolce vita!
Ciao!